Digitalisering stoppas i Sveriges skolor

21.07.2023

Text: Ingenjör Martina Lampero

Sveriges regering avvisar Skolverkets digitaliseringsplan för att den inte är baserad på vetenskap. PISA-rapporten från år 2013 visar att de elever som börjat använda datorer och surfplattor i undervisningen fick betydligt sämre resultat. I Finland kommer en lag att införas för att effektivare begränsa användningen av mobila enheter under skoldagen. En fråga som inte tas upp är att wifi-routrar, trådlöst uppkopplade datorer, surfplattor och mobiler skapar en mikrovågsmiljö som kan ge upphov till huvudvärk och koncentrationssvårigheter.

Sveriges regering avvisar Skolverkets nya strategi för digitala verktyg i skolan efter hård kritik från barnläkare Ulrika Ådén och hjärnforskare Torkel Klingberg, rapporterade Dagens Nyheter 14.5.

Skolverkets digitaliseringsplan är inte evidensbaserad, undervisningen ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet, säger skolminister Lotta Edholm till DN. Strategin är skickad på remiss och flera barnläkare och hjärnforskare har varnat för att införa digitala verktyg för tidigt i sina remissvar, säger Edholm. Det finns väldigt lite vetenskap som stödjer den här utvecklingen, säger Edholm.

Dagen efter i tidningen Vi Lärare:

”Regeringen sätter stopp för Skolverkets digitala strategi, efter att flera tunga remissinstanser pekat på vetenskapliga brister i materialet. Forskare på Karolinska institutet vill i stället att lärare ska utbildas för att bäst undervisa barnen i specifika ämnen.”

Tidningen Vi Lärare har intervjuat professor Ulrika Ådén, ordförande för Svenska barnläkarföreningen och Torkel Klingberg, professor i neurovetenskap vid Karolinska institutet i Stockholm.

Karolinska institutet och Torkel Klingberg kritiserar Skolverket för att inte ha tagit del av forskning som visar att digitala verktyg kan försämra kunskapsinhämtningen.

Verktygen ska sättas in i förskolan [= daghem och förskola i Finland] som ett komplement ”för att främja lek, kreativitet och språkutveckling”. Men Svenska barnläkarföreningen rekommenderar att avstå digitala verktyg för barn under två år. Mellan två och fem års ålder gäller en timme om dagen, enligt WHO:s rekommendationer.

I skolminister Lotta Edholms insändare ”Digitaliseringen i skolan har varit ett experiment” 22.12.2022 skriver hon att EU-parlamentets kulturutskott nyligen efterlyste fler tv-spel i skolan, men att den nya regeringen vill i stället se fler skolböcker.

”Digitala läromedel har, om de används på rätt sätt, vissa fördelar. De kan kombinera ljud, bild, text och uppdateras i realtid. Man kan inte tappa bort eller slita ut en digital lärobok. Men digitaliseringen i skolan har fått den fysiska läroboken att i för stor uträckning prioriteras bort. För en fysisk bok har fördelar som ingen padda kan ersätta.”

Fördelar med fysiska läroböcker beskrivs i skolministerns insändare

1. Läroboken är lättnavigerad och användbar för de som hamnat efter eller vill fördjupa sig framåt.

2. Läroboken är betydelsefull och lätt att använda för föräldrar och andra som vill få en inblick i skolarbetet eller hjälpa till genom att förhöra på läxor eller repetera inför ett prov.

3. Enligt vetenskapliga studier som Skolverket presenterar finns flera fördelar med tryckta texter. Vid digital läsning tillbringar läsaren kortare tid med att just läsa. Eleverna gick igenom texten snabbare på bekostnad av förståelsen av vad de nyss läst. De som hade läst tryckt text kunde på bättre sätt återge huvudpoänger, mindes fler delar och visade överlag på en bättre läsförståelse.

Nackdelar med papperskopior beskrivs i skolministerns insändare

Var tredje lärare uppger att de inte kan köpa in de analoga (fysiska) läromedel de behöver i sin undervisning enligt en rapport från Läromedelsförfattarna. Det leder till att lärare lägger värdefull tid på att trycka upp / printa ut läromedel.

”I många skolor har därför stenciler [papperskopior] fått ta böckernas plats. Det är skillnad på en bok och ett utskrivet A4-ark. I samma forskningssammanställning om läsning skriver Skolverket att läsning på utskrivna enstaka papper minskar möjligheterna för läsare att organisera information.”

Skolministern skriver avslutningsvis att regeringen nu gör en satsning på läromedel på 685 miljoner kronor nästa år (2023) och en halv miljard kronor årligen därefter. Det kommer ge fler skolor möjlighet att köpa in högkvalitativa läroböcker.

I Finland under hösten 2022 pågick en livlig debatt i medierna om hur kommunernas ansträngda ekonomi leder till att fysiska böcker ställs mot digitala läromedel.

Ur Finlands regeringsprogram 2023:

Tillgången till högklassigt tryckt och digitalt undervisningsmaterial säkerställs på båda nationalspråken.
Enligt PISA-studierna har finländarnas inlärningsresultat försämrats allt sedan 2006. Särskilt de försämrade grundläggande färdigheterna (läsfärdighet, skrivfärdighet och räknefärdighet) kräver åtgärder.
Den OECD-undersökning som publicerades i oktober 2022 visar att finländska ungdomars utbildningsnivå har sjunkit under genomsnittet, medan Finland ännu 2000 placerade sig bland de bästa OECD-länderna.
Elever och lärare ska ha arbetsro att fokusera på inlärning och undervisning.
Regeringen stärker lärarnas och rektorernas befogenheter att ingripa i verksamhet som stör undervisningen och som sker under skoltid. Regeringen gör behövliga lagstiftningsändringar genom vilka man effektivare än för närvarande kan begränsa användning av exempelvis mobila enheter under skoldagen och på så sätt stärka elevernas fokus på undervisningen.

Skolan kan redan nu förbjuda ”störande användning” av en mobil enhet under lektioner och även kräva att den mobila enheten förvaras på en icke störande plats under lektionerna, enligt Utbildningsstyrelsen i Finland. Hela 80 % av finländare tycker att man borde kunna förbjuda användningen av mobiltelefoner under skoldagar, visar en undersökning som Helsingin Sanomat låtit göra.

Uppdaterad 31.7.2023:

Unesco kräver restriktioner för användning av smartmobiler i skolor: ”Barnens integritet, säkerhet och välbefinnande är i fara.” Nästan en fjärdedel av världens länder har helt förbjudit telefonanvändning i skolor.

Skolan ska vara tillgänglig för alla!

Utdrag ur Elöverkänsligas Riksförbunds yttrande över Statens skolverks förslag till nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet 2023-2027.

Skolans uppgift måste vara att ge eleverna bästa möjliga förutsättningar för kunskapsinhämtning.

Redan i PISA-rapporten som publicerades 2013 (”PISA2012”) och som ivrigt diskuterades av politiker, forskare och pedagoger framgick det tydligt att de elever som börjat använda datorer och surfplattor i undervisningen fick betydligt sämre resultat än de som ännu inte använde digital teknik i undervisningen, se diagrammet.

PISA 2012 OECD medel, resultat i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Poäng i relation till tillgången på ”pekplattor” i skolorna.

Elever behöver få kunskaper om digitalisering, men det skulle t.ex. kunna vara ett särskilt ämne och inte genomsyra – och därmed störa all undervisning!

I grundskolan bör normen vara undervisningen sker utan datorer / surfplattor med vissa undantag, t.ex. för teknikområdet.

I förskolan [= daghem och förskola i Finland] bör det inte förekomma någon digital utrustning alls.

Det finns flera skäl till att det är lättare att ta in information om man använder böcker, papper och penna, än om man använder datorer/surfplattor. Det handlar t.ex. om synergonomi; överblicken man har över en boksida jämfört med ”snuttifieringen” vid läsning på skärm, handens rörelse när man skriver för hand som medför att man minns bättre, osv.

Använder man wifi-routrar och trådlöst uppkopplade datorer / surfplattor ger det en mikrovågsmiljö som kan ge upphov till huvudvärk och koncentrationssvårigheter för många elever / lärare.

Skolan ska vara tillgänglig för alla!

Elever och lärare som utvecklat elöverkänslighet kan inte vistas i miljöer med trådlös teknik.

Ett sätt att åstadkomma en betydligt bättre miljö för alla är att endast använda kabelburen teknik. Om det finns personal eller elev (-er) i skolan som är elöverkänsliga måste åtminstone delar av skolan kunna göras fri från mikrovågsstrålning, t.ex. genom mobilförbud och avstängningsfunktion på routrar och dylikt.

För Elöverkänsligas Riksförbund: Inger Svedmyr, sakkunnig och Per Segerbäck, sakkunnig

Bilaga: Europarådets Resolution 1815 (2011) ”De potentiella riskerna med elektromagnetiska fält och deras inverkan på miljön”

Källa: Elöverkänsligas tidning Ljusglimten 2/2023.

Kabelburna nätverk!

Bärbar dator ansluten via en usb-ethernet-adapter till kabelburet nätverk. WiFi och Bluetooth av.

En brittisk domstol ålade hösten 2022 en skola att upprätta en lågstrålande skolmiljö för deras 13-åriga elöverkänsliga elev.

En skolmiljö fri från trådlös strålning möjliggörs genom att förse klassrummen med ett större antal fibernätuttag och datautrustning som går att ansluta genom internetkabel till fibernätuttagen. Förutom datorer så går vissa läsplattor och bärbara datorer att ansluta till fibernätuttag genom särskilda adaptrar. Då kan wifi och bluetooth stängas av. Skärmarna kan användas till att skriva och fota med i offline-läge utan kabel och nät. Även en del läroappar fungerar i offline-läge. Observera att appar på mobiler och surfplattor lever sitt eget liv då wifi eller 4G/5G-mobildata är aktivt, t.ex. på mobiler i skolväskorna. Så mobilerna behöver vara avstängda eller i flygplansläge, offline.

I skolornas skärmar vore det bra att begränsa vad eleverna har åtkomst till och ha skärmarna svängda så att lärarna har uppsikt, så att eleverna inte t.ex. kan börja spela online-spel på lektionstid. I offline-läge undkommer man frestelsen att göra annat än skolarbete på lektionstid.

Tester där man jämfört resultaten mellan elever som hade mobilen med sig i klassrummet, på ljudlöst läge i fickan, och elever som lämnade mobilen utanför klassrummet, visade att de som inte hade med sig mobilen presterade bättre. (10-15 första minuterna var det ingen skillnad mellan grupperna, i ena jämförelsen.) Orsaken kan vara att hjärnan måste aktivt fatta beslut att inte kolla i mobilen. När hjärnan måste anstränga sig för att stå emot mobilens lockelser sjunker kapaciteten för att utföra andra uppgifter, skriver Anders Hansen, överläkare i psykiatri, i boken Skärmhjärnan.

Rasterna i skolan är ypperliga att använda till motion och umgänge utan mobiler, så stärks hjärnan, ögonen får vila och eleverna lär sig bättre på lektionerna. Istället för att hjärnan blir okoncentrerad av både digiflödet och strålningen.

Digitala verktyg kan vara bra som ett komplement om de används på rätt sätt. Vi på föreningen Finlands Strålskydd förespråkar kabelburet nätverk, utan trådlösa signaler. Vi har tillägnat en egen sida för Skolor. På våra sidor Hälsoinfo och Faktablad kan du läsa om trådlösa signalers inverkan på hälsan. Tekniska lösningar hittar du på vår sida Skydda dig. På vår sida Filmer finns informativa videomaterial.

Vad skriver myndigheter och tillverkare? Det får du veta i vårt infoblad.

Martina Lampero